Manukahonung vid sårbehandling

Användandet av honung för helande är känd från Grekland och Egypten för tusentals år sedan. Användning av honung för just sårbehandling minskade under många år då antibiotikan blev dominerande och kompletterades med förband baserade på antiseptiska ämnen som silver, PHMB och jod. Men under de senare åren har man forskat mer på just Manukahonung.

På Nya Zeeland växer en myrtenväxt som är döpt till Leptospermum Scoparium. De ca 70 Leptospermum-arterna skiljer ut sig för deras antibakteriella egenskaper men endast en av arterna; Leptospermum Scoparium från Nya Zeeland har visat sig producera en unik honung optimal för sårläkning. Urinvånarna på Nya Zeeland kallade just Leptospermum Scorparium växten för Manuka. De hade upptäckt de helande egenskaper som honungen förde med sig och gav den ett unikt namn. Idag är Manukahonung en viktig exportprodukt från Nya Zeeland och Manukahonung säljs och används som nyttigt kosttillskott eller i matlagning som i olika kosmetiska produkter.

År 2045 beräknas fler människor dö av antibiotikaresistens än av cancer.

Eftersom man vill minska användandet av antibiotika söker man i vården efter alternativa behandlingsmetoder. Det har gjort att man forskat mer på Manukahonung och numera används Manukahonung i en allt större och växande skala. Tack vare omfattande forskning och pionjärer inom sjukvården såsom sårsjuksköterskor och vetgiriga patienter med omfattande praktisk erfarenhet blir behandling med Leptospermum Scoparium (Manukahonung) allt vanligare.

Medicinsk Manukahonung standardiseras och steriliseras genom gammastrålning. Det säkerställer att Clostridium botulinumsporer, som kan finnas i icke steriliserad honung tas bort. 

 

Den medicinska Manukahonung från Leptospermum Scoparium arten kommer från en spårbar källa. Medicinsk manukahonung är bearbetad under stränga kontroller för varje batch hos tillverkare som är ISO certifierade. Underlag för certifieringen kan du till exempel läsa om på http://certifiedmanukahoney.com. Manukahonung produceras under hygieniska förhållanden och är fri från bekämpningsmedel och antibiotika. Tillverkaren Links Medical Inc är ISO certifierad och produkten MANUKA Fill är CE-märkt och används professionellt i vården.

Manukahonung har unika antibakteriella egenskaper som inte kan hittas i andra honungstyper. Viktigast är att medicinsk Manukahonung har en stabil och förutsägbar antibakteriell effekt. Forskning har dokumenterat dess egenskaper på infekterade sår och det finns rapporter som visar på dess nedbrytande effekt på multiresistenta bakterier som till exempel MRSA bakterier.

Manukahonung har ett lågt pH-värde och skapar till följd av hög sockerhalt en en osmotisk effekt i såret. Manukahonung innehåller ungefär 70% socker och 20% vatten. Det är resterande 10% som bestämmer skillnaden mellan olika honungstyper. I de 10% finns växtderivat, mineraler, vitaminer, enzymer, organiska syror, fenoler och andra komponenter från naturen. Dessa komponenter varierar från plats till plats. I just Manukahonung finns det antiseptiska ämnet Methylglyoxal. Halten Methylglyoxal variera men Manukahonung från just myrtenväxten Leptospermum Scoparium har den högsta nivån av denna viktiga antibakteriella komponent.

 

 

Metylglyoxal (förkortat MGO) är den mest potenta antibakteriella komponenten i Manukahonung. 

Den av forskning identifierade nödvändiga halten av MGO för effektiv sårläkning är minst 350 mg/kg. Medicinsk manukahonung för sårbehandling bör ha en MGO om minst 350 mg/kg för att vara antiseptiskt effektiv.

Liksom i andra antiseptiska sårsalvor finns det i Manukahonung väteperoxid. Väteperoxid uppstår helt naturligt i Manukahonung då bin lägger till enzymet glykosoxidas. Glykosoxidas omvandlas till väteperoxid i en skonsam kemisk process när Manukahonung appliceras i sår. Normalt är väteperoxid kortlivat då det bryts ner av enzymet katalas som finns i sårvätska. Men studier har visat att Manukahonung har en icke-peroxid bieffekt som gör att den antiseptiska effekten av väteperoxiden verkar längre.

Gott om vetenskapliga studier om
Manukahonung

Det finns gott om vetenskapliga studier som har undersökt allt från de antiseptiska till antiinflammatoriska effekterna av Manukahonung vid sårläkning. En bra början för dig som vill läsa på mer är att läsa Peter Molan’s studie ”The evidence and the rationale for the use of honey as a wound dressing”. Klicka här så öppnas studien i en ny flik.

Om du har frågor eller funderingar så ska vi göra allt vi kan för att vara till hjälp och stöd för en framgångsrik sårläkning. Lycka till med din sårbehandling och vi ser fram emot att höra av dig!

Teamet på Sårcentralen

TOP